~ kom gör ett hål i min kevlarsjäl

Tillbaka hemma, tillbaka till ensamheten och tystnaden.
Kent strålar ut ifrån högtalarna och paniken kryper sig på.
Längesen jag kände såhär. Längesen jag mådde såhär.
Borde ta en sömntablett och somna in, vakna om några timmar och göra det jag borde.

Snön faller utanför, och i samma takt flyger mina tankar runt i huvudet.
Frågorna som jag aldrig kommer få svar på, fast det finns möjlighet.
Det som jag vill ha sagt, men aldrig kommer kunna få ur mig.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0